Klimat · Ekonomi · Forskning

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

CERO är en vetenskaplig processledningsmodell, sprungen ur en doktorsavhandling vid KTH — inte en konsultprodukt på ytan. Metoden har sedan 2007 vidareutvecklats och prövats empiriskt i mer än 170 organisationers klimatarbete.

CSRD-ready Scope 1–3 Backcasting-metodik

Boka ett inledande samtal Se hur det fungerar ↓

Vetenskapliga publikationer sedan 2004

Företag och organisationer i CERO-processer

Kommuner, regioner & stadsdelar som genomfört CERO

Av organisationerna når sina klimatmål

01 — Vetenskaplig grund & metod

Forskning som styrmedel — inte en metod på ytan

CERO (Climate and Economic Research in Organisations) bygger på en transparent, vetenskapligt förankrad modell som ger organisationer skräddarsydda och ekonomiskt optimala vägar mot sina klimatmål för resor och möten.

Modellen utvecklades i Markus Robèrts doktorsavhandling vid Kungliga Tekniska Högskolan (2007) och publicerades i den peer-granskade tidskriften International Journal for Sustainable Transportation (2009). Robèrt är idag docent i hållbar mobilitet vid KTH, och metodiken har sedan dess vidareutvecklats genom tillämpad forskning i över tjugo vetenskapliga artiklar, rapporter och en doktrinbok.

Varje genomförd CERO-analys tillför även värdefull empiri till forskningen — ett kretslopp mellan praktik och vetenskap som skiljer CERO från en traditionell konsulttjänst och som borgar för kvaliteten i varje rekommendation.

Publicerat bl.a. i International Journal of Sustainable Transportation, Journal of Cleaner Production, Energy, Environment and Behavior och Journal of Environmental Assessment Policy and Management.

2007Doktorsavhandling vid KTH lägger grunden för modellen

2009Peer-reviewed publicering i IJST

20+Vetenskapliga artiklar och rapporter sedan 2004

700k+Kartlagda färdmedelsval i CERO-databasen

CERO-enkäten

Bygger på geografisk data — varje medarbetare anger sin faktiska resväg, vilket ger CERO-databasen sin precision jämfört med schablonmässiga resvaneundersökningar.

Korrelation mellan reskostnad och CO2-utsläpp per capita, KTH-forskningssamarbete

Benchmarking

Korrelationen mellan reskostnad och CO₂-utsläpp per capita — här ur ett forskningssamarbete med KTH — visar var i organisationen störst potential finns.

02 — Tre verktyg, en process

Från analys till vardagsbeteende

CERO består av tre kompletterande delar som tillsammans tar organisationen från kartläggning, via förankrad handlingsplan, till löpande uppföljning i vardagen.

Workshopverktyg för CERO-processen, Arenastaden

01 · CERO-PROCESSEN

Workshop för förankrad handlingsplan

Kartläggningen omsätts i en åtgärdsworkshop där projektgruppen tillsammans väger kostnad mot klimatnytta för varje åtgärd. Ett specialutvecklat interaktivt verktyg — här från en workshop med Arenastaden — hjälper gruppen att identifiera den kombination av åtgärder som ger störst effekt.

SIM-CERO simulering av tillgänglighet och pendlingsresor

02 · SIM-CERO

AI-optimering av arbetsplats och resor

En vetenskaplig transportmodell, tränad på över 700 000 verkliga resor från geografisk enkätdata, simulerar tillgänglighet, klimatpåverkan, restider, reskostnader och fysisk aktivitet för resor till en given adress. Tillämpat i flyttanalyser för bl.a. SEB, Telia, Siemens, SAAB, Alfa Laval och Telenor, samt i prognosarbete kring Arlanda Express och tunnelbanans utbyggnad.

CERO Live surfplatta med interaktiv daglig uppföljning

03 · CERO LIVE

Daglig uppföljning och nudging

Ett interaktivt system där varje medarbetare med några knapptryck på en surfplatta rapporterar sin resa. I realtid visas färdmedelsfördelningen mot klimatmålet — dag för dag, vecka för vecka — som beslutsstöd och beteendenudge.

CERO Live · Klimatkampen — leaderboard & digitala utmärkelser

EnhetMot klimatmål

1Enhet A

−55%

2Enhet B

−49%

3Enhet C

−41%

4Enhet D

−7%

5Enhet E

+19%

Klimatmästaren

Klättraren

Stabila pendlaren

Aktivaste laget

03 — Resultat i siffror

Mätbara resultat hos över 170 organisationer

90%+

Över 90 % av organisationerna som genomfört uppföljande CERO-analyser når eller överträffar de klimatmål som sattes inom ramen för respektive process — ofta i kombination med betydande ekonomiska besparingar.

54%

Fabege — CO2-reduktion

33%

Region Jämtland/Härjedalen — CO2-reduktion

24%

Microsoft — CO2-reduktion

23%

Tyréns — CO2-reduktion

13%

Vasakronan — CO2-reduktion

~10%

Ett 30-tal kommuner — CO2-reduktion

Ekonomisk potential: Genomsnittlig kortsiktig besparingspotential i genomförda CERO-analyser uppgår till 0,5–5 miljoner kr per 1 000 anställda och år — pengar som annars läcker ur resekostnader snarare än att styras mot verksamhetens mål.

Ett urval av de företag, myndigheter och kommuner som tillämpat CERO

Logotyper för organisationer som tillämpat CERO